\documentclass{article} \usepackage[margin=2cm]{geometry} \usepackage{titlesec} \usepackage{titling} \usepackage[hidelinks]{hyperref} \usepackage{multicol} \usepackage{amsmath} \usepackage{amsfonts} \usepackage{amssymb} \titleformat{\section} {\Large\bfseries} {} {0em} {}[\titlerule] \titleformat{\subsection} {\large\bfseries} {} {0em} {} \titlespacing{\subsection} {0em}{2em}{.4em} \titleformat{\subsubsection}[runin] {\bfseries} {} {0em} {} \titlespacing{\subsubsection} {0em}{2em}{1em} \renewcommand{\maketitle}{ \begin{center} {\huge\bfseries\thetitle}\\ \vspace{1em} {\Large\theauthor} \\ \vspace{1em} elalmqvist@gmail.com --- \url{https://wych.dev} \end{center} } % Wave function \newcommand{\wavefun}{\psi_n(x)} % Schrödingers equation \newcommand{\shrodequ}{E_n \psi_n(x) = - \frac{\hbar^2}{2m} \frac{d^2 \psi_n}{dx^2}} % Probability density for the particle \newcommand{\shrodprob}{|\psi_n(x)|^2} % Time factor thing \newcommand{\shrodtime}{e^{-i \frac{E_n}{\hbar} t}} % Full Schrödinger equation \newcommand{\fullshrodequ}{\Psi_n(x, t) = \psi_n(x) \shrodtime} % Full Schrödinger equation prob density \newcommand{\fullshrodprob}{|\Psi_n(x,t)|^2} \begin{document} \title{Schrödinger ekvationen (partikel i låda)} \author{Elias Almqvist} \maketitle \newpage \section{Notation \& syntax} \subsection{Operationer} Ekvationer följda med ett "$,$" och sedan ett uttryck menas att uttrycket utsätts på både höger och vänster led. Uttrycket kan också vara en formel som till exempel "$PQ$" eller "$\text{trig-ettan}$". \emph{Operationer utförs ej på villkor}. Exempel: $$ 2x = 8, \quad /2 $$ $$ x = 4 $$ \subsection{Substitution} $$ , \quad \left[ a / b \right] $$ Menas att $a$ byts ut mot $b$ i ekvationen vänster om kommatecknet. \subsection{Gruppering} $$ \left\{\text{\emph{uttryck}}\right\} $$ Menas att allt inom måsvingarna är grupperad och skild från andra uttryck. Kan enbart utföras funktionella operationer på gruppen såsom $\frac{d}{dx}$ eller $\int$. \newpage \section{Uppgiftbeskrivning (taget från dokumentet)} En partikel i en låda är en utav de första tillämpningarna man stöter på när man lär sig om kvantfysik. Man betraktar då en partikel (t.ex. en elektron) som befinner sig i en låda med oändligt höga väggar. För detta undersöker man partikelns vågfunktion $\wavefun$. Vågfunktionen är i allmänhet en komplex funktion, dvs den har både en realdel och en imaginärdel. Vågfunktionens absolutbelopp i kvadrat, $\shrodprob$, representerar täthetsfunktionen för att partikeln skall befinna sig vid läge $x$ i lådan. Om partikeln befinner sig i ett så kallat energiegentillstånd så uppfyller den den tidsoberoende Schrödinger ekvationen: \begin{equation} \label{shrodequ} \shrodequ \end{equation} där $E_n$ är partikelns energi, $\hbar = \frac{h}{2\pi}$ och $m$ är partikelns massa. Att lådans väggar är oändligt höga innebär att vågfunktionen också behöver uppfylla randvillkoren: \begin{equation} \label{shrodequ_con1} \psi_n(0) = \psi_n(L) = 0 \quad \& \quad \psi_n'(0) = \psi_n'(L) = 0 \end{equation} Slutligen, eftersom $\shrodprob$ motsvarar sannolikhetstätheten för att partikeln skall befinna sig vid position $x$, så måste det gälla att: \begin{equation} \label{shrodequ_con2} \int_0^L \shrodprob dx\ = 1.0 \end{equation} \subsection{Uppgifter} \begin{enumerate} \item Hitta de olika möjliga värden på $E_n$, och hitta motsvarande vågfunktioner $\wavefun$. \item Visa grafer över motsvarande sannolikhetsfördelningar för att partikeln skall befinna sig vid olika positioner $x$. \item Partikelns fullständiga vågfunktion är egentligen även en funktion utav tiden. För en partikel som befinner sig i ett så kallat energiegentillstånd är den fullständiga vågfunktionen $\fullshrodequ$ Dock innebär den extra faktorn $\shrodtime$ inte någon intressant tidsutveckling av sannolikhetsfördelningen eftersom $|\Psi(x, t)|^2 = |\psi_n(x) \shrodtime|^2 = \shrodprob$. Intressantare blir det om en partikel befinner sig i en superposition av energiegentillstånd, tex: $$\Psi_{1, 2}(x, t) = A(\psi_1(x)e^{-i \frac{E_1}{\hbar}t} + \psi_2(x) e^{-i \frac{E_2}{\hbar}t})$$ För denna vågfunktion, \emph{bestäm konstanten $A$ sådan att}: $$\int_0^L |\Psi(x, t)|^2 dx = 1.0$$ \emph{Undersök sedan hur sannolikheten att befinna sig i den vänstra delen $0 < x < \frac{L}{2}$, respektive högra $\frac{L}{2} < x < L$ delen av lådan}. Hitta alltså ett uttryck för: $$P(V, t) = \int_0^{\frac{L}{2}} \fullshrodprob dx$$ $$P(H, t) = \int_{\frac{L}{2}}^L \fullshrodprob dx$$ \item Gör sedan samma sak för superpositionen av energiegentillstånden 1 och 3: $$\Psi(x, t) = A\left(\psi_1(x)e^{-i \frac{E_1}{\hbar}t} + \psi_3(x)e^{-i \frac{E_3}{\hbar}t}\right)$$ \emph{På vilket sätt skiljer de sig? Kan du förklara varför?} \end{enumerate} \newpage \section{Uppgiftlösningar} \subsection{1} Enligt Schrödingers ekvation får vi: $\shrodequ$ där $\hbar = \frac{h}{2\pi}$ vilket vi kan substituera i ekvationen och vi får följande: $$ \shrodequ, \quad \left[\hbar / \frac{h}{2\pi}\right] $$ $$ E_n\psi_n(x) = - \frac{\left(\frac{h}{2\pi}\right)^2}{2m} \frac{d^2 \psi_n}{dx^2} = - \frac{h^2}{8 \pi^2 m} \left(\frac{d^2 \psi_n}{dx^2}\right) $$ där $h$ är Plancks konstant och $m$ är partikelns massa. Väljer därmed att förenkla uttrycket genom att byta ut konstanterna till en variabel (givet att $k = \frac{h^2}{8 \pi ^2 m}$): $$ E_n\psi_n(x) = - \frac{h^2}{8 \pi ^2 m} \left(\frac{d^2 \psi_n}{dx^2}\right), \quad \left[\frac{h^2}{8 \pi ^2 m}/k\right] $$ $$ E_n\psi_n(x) = -k\left(\frac{d^2 \psi_n}{dx^2}\right), \quad + HL $$ $$ E_n\psi_n(x) + k\left(\frac{d^2 \psi_n}{dx^2}\right) = 0 $$ Väljer att skriva om differentialekvationen utan Leibnizs notation och vi får: $$ E_n\psi_n + k \psi_n'' = 0, \quad /E_n $$ $$ \psi_n'' + \frac{E_n}{k}\psi_n = 0 $$ Vet att differentialekvationer av andra ordningen har lösningen $y=e^{\lambda x}$ och vi kan därmed beräkna $\lambda$ för vår differentialekvation genom den karakteristiska ekvationen: $$ \lambda^2 + a\lambda + b = 0 $$ där $a$ och $b$ är koefficienterna framför respektive "funktion". I vårt fall är $a=0$ och $b = \frac{E_n}{k}$ och vi får därmed den \textbf{\emph{karakteristiska ekvationen}}: $$ \lambda^2 + \frac{E_n}{k} = 0, \quad PQ $$ $$ \lambda = \pm \sqrt{\frac{E_n}{k}}i $$ Då rötterna för den karakteristiska ekvationen är komplexa ($\in \mathbb{C}$) får vi den \textbf{\emph{allmänna funktionen}}: $$ \psi_n(x) = e^{ax}\left(C \cos bx + D \sin bx\right) \quad | \quad C,D \in \mathbb{R}, \quad \lambda = a + bi $$ $$ \psi_n(x) = e^{0}\left( C \cos \pm\sqrt{\frac{E_n}{k}}x + D \sin \pm\sqrt{\frac{E_n}{k}}x \right) $$ \begin{equation} \label{psi_gen} \therefore \psi_n(x) = C \cos \left(\sqrt{\frac{E_n}{k}}x\right) + D \sin \left(\sqrt{\frac{E_n}{k}}x\right) \end{equation} För att finna den \textbf{\emph{partikulära vågfunktionen}} måste vi ta hänsyn till villkoren \ref{shrodequ_con1} och \ref{shrodequ_con2} vilket ger: $$ \begin{cases} \int_0^L \shrodprob dx\ = 1.0, & P(1) \\ \psi_n(0) = \psi_n(L) = 0, & P(2) \\ \psi_n'(0) = \psi_n'(L) = 0, & P(3) \end{cases} $$ $P(2)$ och $P(3)$ lyder att sannolikheten att finna partikeln vid $x=0$ eller $x=L$ är $0.0$ vilket ger oss följande ekvation: $$ \psi_n(0) = C \cos \left(\sqrt{\frac{E_n}{k}}0\right) + D \sin \left(\sqrt{\frac{E_n}{k}}0\right) = 0 $$ $$ \psi_n(0) = C \cos \left(0\right) + D \sin \left(0\right) = 0 $$ $$ \implies \psi_n(0) = D \sin \left(0\right) = 0 \implies C = 0 $$ Vi får därmed att $C=0$ om $P(2)$ skall gälla! Väljer att byta ut $k$ igen till dess ursprungliga uttryck och vi får: $$ \psi_n(x) = D \sin \left(\sqrt{\frac{E_n}{k}} x \right), \quad \left[k/\frac{h^2}{8 \pi ^2 m}\right] $$ $$ \therefore \psi_n(x) = D \sin \left( \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} x \right) $$ $P(2)$ lyder också att vågfunktionen skall vara $0$ när $x=L$ och vi får därmed uttrycket: $$ \psi_n(L) = D \sin \left( \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} L \right) = 0 $$ $$ \implies \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} L = 0 + \eta\pi \quad | \quad \eta \in \mathbb{N}, \quad /L $$ \begin{equation} \label{coeff_eq} \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} = \frac{\eta\pi}{L} \end{equation} Eftersom sannolikheten för att partikeln skall vara i lådan är alltid $1.0$ ger oss följande villkor $P(1)$ [\ref{shrodequ_con2}] och vi behöver därmed \emph{normalisera} vågfunktionen. Vi behöver alltså göra så att sannolikheten för att partikeln skall vara mellan $x=0$ och $x=L$ är $1$. Den är alltså alltid \emph{i lådan}. D.v.s. följande: $$ \int_0^L \shrodprob dx\ = 1.0 $$ $$ \implies \shrodprob = \left( D\sin \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}}x \right)^2 = D^2 \sin^2 \left( \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}}x \right), \quad \left[ \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} / \frac{\eta\pi}{L} \right] $$ $$ \shrodprob = D^2 \sin^2 \left( \frac{\eta\pi}{L} x \right) $$ $$ \implies \int_0^L \shrodprob dx\ = D^2 \int_0^L \sin^2\left( \frac{\eta\pi}{L} x \right) dx\ = 1.0 $$ Vi behöver nu beräkna integralen och få fram dess uttryck. Vi använder oss därmed av \emph{u-substitution} och \emph{trigonometriska ettan}. $$ \textbf{\emph{Låt $u = \frac{\eta\pi}{L}x$}} $$ $$ \int_0^L \sin^2\left( \frac{\eta\pi}{L} x \right) dx\ = \int_0^L \sin^2(u) dx\ $$ $$ \implies \frac{du}{dx} = \frac{\eta\pi}{L} \implies dx\ = \frac{L}{\eta\pi} du\ $$ $$ \implies \int_0^L \sin^2(u) dx\ = \frac{L}{\eta\pi} \int_0^L sin^2(u) du\ $$ Väljer att \emph{\textbf{skriva om och förenkla $sin^2(u)$}} och enlight den \emph{trigonometriska ettan} får vi: $$ \cos(2u) = 1 - 2\sin^2 u, \quad \text{(dubbla vinkeln för cosinus)}, \quad +2\sin^2 u $$ $$ \cos 2u + 2\sin^2 u = 1, \quad -\cos 2u $$ $$ 2\sin^2 u = 1 - \cos 2u, \quad /2 $$ $$ \implies \sin^2 u = \frac{1}{2} - \frac{1}{2}\cos 2u $$ Vi kan nu stoppa in vår förenklade version av $sin^2(u)$ med något vi faktiskt kan integrera: $$ \implies \int_0^L \shrodprob dx\ = D^2 \int_0^L \sin^2\left( \frac{\eta\pi}{L} x \right) dx\ = D^2 \frac{L}{\eta\pi} \int_0^L \left\{ \frac{1}{2} - \frac{1}{2}\cos(2u) \right\} du\ $$ $$ = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \int_0^L \left\{ 1 - \cos(2u) \right\} du\ = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left( \int_0^L 1 du\ - \int_0^L \cos(2u) du\ \right) $$ $$ = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left[u - \int \cos(2u) du\ \right]_0^L $$ $$ \emph{\textbf{Låt $\mu = 2u$}} $$ $$ \implies \int \cos(2u) du\ = \int \cos(\mu) du\ $$ $$ \implies \frac{d\mu}{du} = 2 \implies du\ = \frac{1}{2} d\mu\ $$ $$ \int \cos(2u) du\ = \frac{1}{2} \int \cos(\mu) d\mu\ = -\frac{1}{2} \sin(\mu) + C $$ $$ \implies \int_0^L \shrodprob dx\ = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left[u - \int \cos(2u) du\ \right]_0^L = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left[ u + \frac{1}{2}\sin \mu \right]_0^L = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left[ u + \frac{1}{2}\sin 2u \right]_0^L $$ $$ = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left[ \frac{\eta\pi}{L}x + \frac{1}{2}\sin\left(2\frac{\eta\pi}{L}x\right) \right]_0^L = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left(\frac{\eta\pi}{L}L + \frac{1}{2}\sin\left(2\frac{\eta\pi}{L}L\right) \right) = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left(\eta\pi + \frac{1}{2}\sin\left(2\eta\pi\right) \right) $$ $$ = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \left(\eta\pi + \frac{1}{2} \cdot 0 \right) = D^2 \frac{L}{2\eta\pi} \cdot \eta\pi = D^2 \frac{L}{2} $$ Vi får därmed att $\int_0^L \shrodprob dx\ = D^2 \frac{L}{2} = 1.0$ vilket ger oss ekvationen: $$ D^2 \frac{L}{2} = 1, \quad / \frac{L}{2} $$ $$ D^2 = \frac{2}{L}, \quad \sqrt{\ } $$ $$ \therefore D = \sqrt{ \frac{2}{L} } $$ Därmed får vi slutligen vågfunktionen $\psi_n(x)$: \begin{equation} \label{wavefun_part} \therefore \psi_n(x) = \sqrt{ \frac{2}{L} } \sin \left( \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} x \right) \end{equation} Det enda som återstår att att finna alla tillåtna energitillstånden ($E_n$). Sedan tidigare har vi följande uttryck [\ref{coeff_eq}]: $$ \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} = \frac{\eta\pi}{L} \quad | \quad \eta \in \mathbb{N} $$ Skriver om indexet $\eta$ som $n$ då de är samma variabel i detta fall. $$ \textbf{\emph{Låt $\eta = n$}} $$ $$ \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} = \frac{n\pi}{L} \quad | \quad n \in \mathbb{N}, \quad \ ^2 $$ $$ \frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2} = \left(\frac{n\pi}{L}\right)^2, \quad \cdot \frac{h^2}{8 \pi^2 m} $$ $$ E_n = \left(\frac{n\pi}{L}\right)^2 \frac{h^2}{8 \pi^2 m} $$ \begin{equation} \label{energy_n} \therefore E_n = \frac{h^2}{8mL^2} n^2 \end{equation} \subsection{2} Se relevanta grafbilder i \emph{imgs/}. \subsection{3} $$ \psi_n(x) = \sqrt{ \frac{2}{L} } \sin \left( \sqrt{\frac{8 \pi^2 m E_n}{h^2}} x \right) $$ \end{document}